Andas!

Kommer du ihåg att andas? Har du någongång tänkt på hur du andas? Man lär så länge man lever sägs det, och det stämmer ju, aldrig blir vi fullärda! Jag kämpar allt jag kan nu för att må bättre, leva i nuet, slappna av.. Det är jätte svårt när man väl kommer på att man ska göra det. För min del var det ett måste. Efter en lång tid med stress, måsten och en känsla av olycklighet sa kroppen till slut stopp!

Jag kom och tänka på en sak igår när jag var ute och red... Ofta kör man på även där, saker som ska lösas, det ska tränas plus 100 andra saker snurrar omkring i huvudet. Jag fick liksom stoppa mig själv, stanna och ta in. Vi var DÄR, inte nån annanstans, i mina tankar hade jag redan hämtat barnen, lagat middag osv osv, men STOPP! Jag satt på min häst, och jag vet mycket väl att hon lever i nuet..så varför kan inte jag?! Stanna, ta in, vad ser jag (vi), dofter, värmen från solen. Okej, vad var det vi skulle träna..just det! Följsamhet..då gör vi det.

Det kanske låter flummigt, men tänk efter. Om inte jag finns i nuet, hur ska jag då kunna träna min häst på bästa sätt? Kan jag känna varenda muskel i hennes kropp, är jag lyhörd för hur hon reagerar för minsta lilla vikthjälp jag ger? Förmodligen inte.