In my dreams..

Jag är tydligen en drömmare, en som drömmer om saker som inte kan/kommer att genomföras! Men ärligt, har vi inte alla en liten drömmare inom oss...? Det trodde iallafall jag..
Att vara realist är ju bra men hallå, det måste ju vara såå tråkigt!? Att ha ett mål, om än långsiktigt och kaanske lite ouppnåeligt är ju något som håller en igång ju!

Kan en "drömmare" och en "realist" mötas på vägen och komma överens? Eller blir det liksom bara tvärnit där?