Lien....

Så hette "min" första Nordsvensk. En stor kolsvart sak med vit snopp och en liten stjärn. Ägdes gjorde han av min farbror men han bodde långa perioder hemma hos mig.

Jag for runt på denna häst i flera år och då jag säger for runt är det precis vad jag menar. Jag hade aldrig fått lära mig hur man Rider utan jag var självlärd "åka runt på en häst i skogen" tjej. :/  Inte alltid bara av ondo då jag på den tiden hade en helt fantastisk balans och var helt orädd.

Hur Lien däremot mådde vill jag inte ens tänka på.......

Han visade så smånigom sitt missnöje genom att riktigt ordentligt protestera då sadeln kom fram, en sadel som förmodligen var allt annat än bra. Jag hade bara tur som inte blev ordentligt skadad under den perioden.

Då det kom till körning var Kusen helt underbar. Jag körde själv stora gummitrillor, släde, gamla finvagnar och rockard med den Pållen. Han drog dagisbarn, brudpar och gick med i karnevalståg. Han medverkade i forbondetåg och på trivselskvällar. Här vaknade mitt intresse för körning, senare Trav. :)

Han lärde mig mycket och jag hoppas han förlåter mig för den enorma okunskap jag många gånger utsatte honom för.

Jag vill till alla ni föräldrar som tycker att en avdankad Travare skulle passa er 12- åring perfekt, tänker till en gång till!! Bara för att dom många gånger är BILLIGA är det inte detsamma som att dom är LÄMPLIGA!

Har, i vuxen ålder, mött sååå många häst och människoöden där precis ALLT gått på tok.

Vill också vädja till alla er som tänker sälja en Fd Travhäst.....Tänk er för.

Nu laddar jag för en kväll med lite tömkörning. Ha det gott därute. :)