söndag 18 november 2012

Livet, Döden, Hästar och Febriga barn

Har haft en underbar helg där både Lördagen och Söndagen började med en ridtur längst med älvkanten. Dunder visade sig från sin bästa sida och i dag hittade vi till och med en fin takt i traven där jag för första gången kände en "ram" runt min Pålle.

Jag behöver verkligen dom här dagarna, för att rensa skallen och för att vila själen.
I mitt arbete träffar jag ofta på döden och även om det för mig är ett jobb går jag aldrig oberörd ifrån en situation där någon somnat in.
Att då få åka till stallet, sadla sin häst och rida rakt ut i naturen och tystnaden är som en läkande salva för själen. Jag fylls av energi, lugn och glädje.
Tillsammans med en häst måste man bara vara och lämna allt det andra därhän, tillsammans med Dunder är man rökt om stress och negativ energi dröjer sig kvar. Han känner det DIREKT och agerar därefter men om jag andas djupt och är lugn gör han detsamma. :)

Hästarna hjälper mig inte bara orka med mitt jobb, dom hjälper mig även orka med mig själv och min vardag. Dom får mig att orka torka snor på febriga barn, torka spyor vid vinterkräksjuka och trösta då tonårshjärtan brister.
Dom gör mig inte till någon superduper extra suverän morsa eller sambo men dom ser iaf till så att det går att stå ut med mig och att jag kan klara vissa motgånger bättre.

Hästar är helande, jag vet det för jag har sett det även hos andra och min största dröm vore att få jobba med detta. Att hjälpa människor läka med hjälp av hästar. En dag kanske, en dag.........

Förutom detta kan jag tala om att Dundret fortsätter utvecklas och mitt nästa "projekt" är att börja rida med halsring. Mycket för att jag skall hitta till en bättre ridning och mer kroppsmedvetenhet. Tar jag bort bettet tar jag ju även bort möjligheten att bli dragande i hästkrakens mun, jag blir tvungen att rida mer med kroppen.
Vill gärna vara övertydlig här och tala om att detta gäller MIG och MIN ridning, det är inget jag försöker propsa på andra. JAG behöver bli mer balanserad och mer kroppsmedveten och för mig är detta ett bra sätt. :) Det är också ett bra sätt för mig att lära känna Dunders kropp, hur han rör sig och vart hans svagheter sitter.

Så än en gång, i fall någon mot förmodan missat det, älskar jag dessa djur vansinnigt och utan dom skulle jag förmodligen suttit på hispan...för länge sedan.

Fridens liljor

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar