Välkommen Hösten

Så har våren och sommaren passerat och här har det varit stendött. Det har det dock inte varit på hästfronten, där har det hänt en hel del. :)

Dunder och jag har fortsatt jobba med tempo,takt,bjudning och form och allt det har blivit mycket bättre. Han har fortfarande svårt för att jobba under sig på rätt sätt men vi har en 50% -ig förbättring. :)
Vi har under sommaren också jobbat mycket med galoppen och i dag innehåller varje ridtur galopp. Än så länge bara på rakt spår men vi är en god bit på väg.
Vi har också deltagit i en hopplektion, något som fick mig att le stort i över en vecka. Jag har inte hoppat på säkert 10 år. Hindren ( om man nu kan kalla det hinder ) höll väl en höjd på runt 50 cm men för oss var det stort. Dunder har en lustig teknik då det kommer till att ta sig över dom men den ska vi jobba mer med. ;) Löshoppning står med på höstens schema.

I går red vi lektion, mest för att stämma av vad som hänt under sommaren. Dunder skötte sig över förväntan även om han blir väldigt trött i huvudet av nya saker. Jag orkar inte riktigt hålla igång honom då och insåg snabbt att jag är i stort behov av Fysisk träning!!! ;)

Vi provade lite lätt att känna på Fram - och bakdelsvändningar  men det var ännu lite överkurs. Vi backar lite och går tillbaka till öppna och sluta. Bakdelen är inte riktigt med än och just vändningar är svårt, Dunder har inte hittat "drivet" framåt för de än.

Till skillnad från mig förra häst är Dunder stark och har många egna åsikter, han talar tydligt om då han tycker det är nog. Jag har lätt för att ge mig då och låta honom göra det, rädd för att han skall bli stressad och  nervös om jag pressar för mycket. I går fick vi raka besked, Dunder klarar av motstånd så nu måste jag minsann tuffa till mig. Han blir absolut inte stressad av lite press.

Då det kommer till mig och min ridning finns otroligt mycket att jobba på. Främst måste jag bli starkare i ben och bål, jag måste lära mig att blicken ALLTID skall vara riktad uppåt och jag får inte "överge" min häst.
Blir mycket utfall,benböj och löpning i höst/vinter. :P
Det är lätt som ryttare att glömma sin egen del i det hela......

För övrigt rullar det på och då det kommer till Jeanettes hästar överlåter jag uppdaterandet till henne. :)

Fridens!

Men va fan.... !

Hästar är som bekant mitt allra största intresse och de mesta i mitt liv kretsar just kring dessa djur. Jag läser mycket, jag tittar på olika clinics och lusläser de nyaste rönen och den senast uppdaterade forskningen. Jag blir ledsen och förbannad över att se djur ( Ja, alla djur ) misshandlas och vanvårdas men det gör mig glad att det finns många människor som aktivt jobbar hårt för att förebygga detta. Jag är LÅNGT ifrån fullärd och jag är långt ifrån felfri- bara så vi har det klart för oss.

Hur som helst, har under en längre tid lyssnat på många hästägares disskutioner angående hästhållning, ridning och träning och är uppriktigt chockad över hur många tänker.
Man handlar gladeligen nya schabrak ( pris: 200-600 kr ), nya täcken ( 400-2000 kr), nya träns ( 300-2500 kr), nya benskydd ( 200-1000 kr) osv osv flera gånger per år bara för att förra säsongens upplaga har fel färg eller fel modell -absolut inte för att det är trasigt eller så.
Vidare lägger man ner massor av pengar på diverse kraftfoder, mineraler och tillskott UTAN att en enda gång ordentligt ta reda på VARFÖR man stoppar detta i sin häst och vad det i förlägningen kan tänkas ha för effekt på Pållen.
Däremot kan man för sitt liv inte tänka sig att lägga ner 400 kr för att hästen skall få en ordentlig massage och genomgång av utbildad kiropraktor el dyligt eller ge sin häst ordentlig tandvård för att man tycker det är för DYRT! :O

Sitta på sin rumpa i nya fina ridbyxor på en Pålle med höstens trendigaste bling-bling träns verkar vara den viktigaste prion. Att lilla hästen sedan har ont i sin rygg och nacke har noll betydelse och den är ju dessutom utbytbar om den inte funkar som man tänkt sig.

Tack och lov finns det ingen i min bekantskapskrets som har denna vidriga syn men jag har stött på det titt som tätt bland ytliga bekantskaper och jag mår illa varje gång.

Så snälla, nästa gång du sitter med den flashiga katalogen i handen och funderar på att köpa det där trendiga benskydden ( fast du redan har 5 uppsättningar ) ta dig en funderare på om inte den fina kompisen i stallet i stället ska få ett besök av kiropraktorn, massören eller tandläkaren.

Det var allt från mig för denna gång- Fridens!

Dunder och Malin i ridhuset

Ett steg i taget...

Fick en fråga om hur långt Dunder och jag kommit och hur vi tagit oss dit vi är i dag.

Vill börja med att säga att vår väg varit lite krokig men väldigt,väldigt lärorik och spännande. Vill också säga att jag är ytterst målinriktad och ganska konsekvent då det kommer till min häst och ridning. Jag rider nästan aldrig iväg utan att ha en färdig plan.

Då Dunder kom till mig var han ganska så mycket "upp i varv". Han kom från ett arbete som travhäst och han var van vid träning i högt tempo. Jag fick alltså börja med att dämpa honom. Jag hade lite för bråttom och fick lära mig backa och ta det lugnt.
Det första 1,5 året skrittade vi otroligt mycket, vi gjorde MASSOR ( och då menar jag verkligen massor ) av övergångar och vi red ofta i kuperad terräng. Dunder behövde ( och behöver fortfarande ) stärka sin rygg och jobba med sin bärighet. Han måste lära om från att ha lagt bakbenen bakom och utanför till att lägga dem under och in. Traven har varit ett gissel och jag har slitit ( och sliter fortfarande) med min sits. Jag behöver stärka bål och mage och bli mindre vinglig däruppe.
Dunder behöver jobba med att hitta takten och bärigheten och är inte jag tillräckligt stadig kan han omöjligt fixa det.

Jag har väldigt sällan ridit på ridbana eller i ridhus, alla de övningar vi haft användning för har vi med lätthet kunnat genomföra ute.

Då han dämpat sig och börjat lyssna fortsatte vi lite försiktigt med böjning. Jag red rakt fram och Dunder fick försiktigt böja och ställa åt de olika hållen. Han hade inga problem med att böja åt vänster ( vanligt på travare då dom går fort i vänster varv på doserade banor.) Att böja åt höger är dessto jobbigare, vänster sidan är kortare och det är förklaringen. Här var tömkörning ett ovärderligt hjälpmedel.
Det största problemet sen var, att så fort skänkeln las till for Dunder iväg i full fart. För honom betydde nämligen skänkel på full fart framåt.
I skritt fick vi nu bekanta oss med skänkeln och sakta,sakta började han förstå dess betydelse men än i dag får jag vara försiktig med mina ben. För mycket tryck gör honom förvirrad och stressad.

Hur som helst, nu har vi kommit så långt att vi börjat känna på galoppen. :)
Dunder får aldrig, på villkorsvis, fara i väg och i full fart rusa in i den gångarten. Jag har väntat på att han skall vara så pass stark och redo så vi kan fatta galopp ur en arbetstrav.
Att jaga, eller ännu värre gunga, in honom i galopp är för mig helt otänkbart. Ska vi lära oss ska vi lära oss ordentligt.
Ska dock erkänna att jag vid TVÅ tillfällen låtit honom slängtrava in i galopp men det är ingenting jag kommer att göra igen.
Han har den senaste veckan fattat vad det är jag är ute efter och vid senaste ridturen gjorde han en klockren fattning för vänster skänkel och behöll en underbar galopp i ca 500 meter. Jag är så otroligt stolt och glad.

Många kommer nu att höja på ögonbrynen och fundera på om det verkligen är rimligt att hålla på i nästan TRE år innan man börjar galoppera och till er vill jag bara säga att JA, för oss är detta väldigt rimligt. Alla har olika förutsättningar och för att MIN häst skall hålla och vara min källa till glädje under många kommande år är det såhär det måste gå till.
Jag har lagt Dunder på en FEM års plan och målet om fem år är att jag skall ha en häst som är fullt ridbar i alla gångarter och Dunder skall ha en ryttare som sitter som hon ska.

I början av April ska vi äntligen ( Ja jag har längtat ) till ett Ridhus och rida för en mycket duktig tjej. Det är dax för ett steg till och jag är otroligt förväntansfull ( och ödmjuk ) inför det som komma skall.

Njut av era hästar och lägg det enorma egot och den jobbiga prestationen åt sidan för jag lovar er att framstegen kommer så mycket fortare om man bara vågar tillåta sig slappna av.
Hästar skall vara ren glädje och kärlek! ALLA kan, det gäller bara att våga. Våga vänta och våga fråga, våga erkänna fel och våga ta hjälp.
SE din häst och dig själv nästa gång för tillsammans kan ni uträtta stordåd. :)

Fridens!

Det behövs inte mycket...

för att göra en ägare till en ridtravare glad :) I söndags red vi iväg för ridhusträning. Flisan har, vad jag vet, aldrig varit i ett ridhus. Dundret har upplevt det en gång, och då var han alldeles till sig över speglarna. - 21 grader var det när vi skrittade iväg. Redan efter 5 minuter var våra fingrar som stela pinnar och vi försökte på alla sätt tina upp dom. Känslan när värmen sakta återfinner sig är inte skön. Smärtan är nästintill olidlig!

Hur som helst gick det jätte bra att komma över bron, inte så mycket trafik så tidigt på morgonen.
Hästarna skötte sig förvånansvärt bra i ridhuset. Visst, lite läskigt och konstigt var det, men inga större utspel eller intresse av den stora flocken i hagen utanför.

Elin kom och vi tränade lite på min sits ;) Nästa gång kör vi på riktigt!

Efter vår bokade timme red vi hemåt igen, nöjda och frusna. Så kom vi till brojäveln igen då! Jag och Flisan red innerst för jag inte riktigt litar på henne när det kommer bilar.. men då var ju problemet att min höjdrädsla gav sig till känna. Panik, illamående och nästan hyperventelation! Som tur är pratade Malin med mig och försökte få mig att glömma det läskiga. Över kom vi och jag fick en till sak att vara nöjd och glad över :) I made it!!

Som sagt, det behövs inte mycket ;) Vi är supernöjda över våra hästar, det gick bra att ta oss dit, hästarna skötte sig i ridhuset, inte mycket mer än så, men så stolt man blir! :)

Vet inte riktigt vad jag gör här men förmodligen försöker jag rätta till mina stela fingrar :)

Kram/ J

Pilates

Pilates är inget nytt begrepp då det uppfanns för över 100 år sedan och utvecklades för att öka flexibiliteten,styrkan och kroppsmedvetenheten hos Balettdansare.

Pilates för häst inriktar sig på precis samma sak och de övningar vi i dag har använt sig av är framtagna av sjukgymnaster i storbritannien.
De två främsta är Hillary Clayton , dressyrryttare på Grand Prix nivå och veterinär, och sjukgymnasten Narelle Stubbs.

Våra hästar behöver verkligen stärka sina kroppar för att vi skall kunna öka prestationsnivån.
I dag provade vi Pilatesövningarna för första gången.

1) Att be hästen sträcka halsen uppåt och nedåt bidrar till att man öppnar upp nacken, en bra övning för hästar som behöver förbättra sin överlinje och stärka sin bröstmuskelatur. En stark bröstmuskeltur är avgörande för en självbärnade häst

2) Plumsa i djupsnö stärker bukmuskelatur och rygg, att få göra det utan en ryttares belastning från början är bra. Dessutom är det bra för ryttaren att plumsa bredvid, hjälper till att bättra på flås och styrka. ;)   

3) Att lyfta ett ben då hästen står i uppförsbacke belastar hästens bakdel. Den måste använda alla muskler för att hitta balansen och inte tippa omkull. Bra övning för bättre bärighet på bakdelen. Hästen får inte luta sig mot dig eller hänga i din hand, den skall stå själv.

4) Att be hästen böja sig runt är en rörlighetsövning som stärker och mjukar upp det viktigaste bukmusklerna.

 Detta var några av det övningar vi blivit tipsade om, en femte var att parkera Pållen i nedfösbacke och sedan be den backa MAX ett par steg från början. Det är en stabilitetsövning som stärker bukmuskelatur, ryggmuskelatur och bogmusklerna. Övningen förbättrar öven hästens möjlighet att lyfta sin bröstkorg.

Detta var roligt och har det den utlovade effekten kommer jag fortsätta med detta forever and ever. :D

Fridens.

Kvällshäng i Stallet

I kväll blev det ridtur under fullmåne. Gick inte fullt lika bra som i går men vem har sagt att det måste gå bra jämt? :) Lite bilder blev det i alla fall.

                                        
                                            Flisan och Jeanette

                                        
                                             Måndagsfin i flätor.

                                          Dundret. :)

                                          Bajonette

                                            Redo för avfärd.

                                          *Phu*....Svettigt var det.

Hjälptyglar

Nu tänker jag ta upp ett mycket omdiskuterat och känsligt ämne, nämligen hjälptyglar.
Jag är själv en av dom som skrikit högt angående dessa men har genom åren omvärderat saker och ting och känner mig i dag rätt neutral i ämnet.
Jag anser dock att man ska ha kunskap i hur en hjälptygel inverkar och varför man sätter dit en. Jag anser också att man ska ha tillräcklig ridkunskap för att på rätt sätt kunna hantera dom. När ni nu läser detta vill jag vara tydlig med att detta är MIN åsikt utifrån MINA erfarenheter. Reflektioner är välkommna. :)

Vi kan börja med Halsförlängaren ( gummisnodden ) . Personligen undviker jag att rida med denna då jag upplever att hästen lätt "krullar" ihop sig och blir hängande på tygeln. Vikten hamnar på framdelen och ryggen sänks.. Jag tycker också att framåtbjudningen blir hämmad.
Jag har dock använd gummisnodden vid longering och har där en mer positiv erfarenhet av den. Syftet de gånger jag satt på den är att den skall verka som en "vägvisare" då hästen varit lite spänd och gärna studerat himmlen. Jag har den löst spänd vid sådana tillfällen.

Chambon skulle jag aldrig rida med men jag har vid flertal tillfällen använt en sådan vid longering, även med syftet att den skall vara vägvisande. Jag tycker denna fungerar bättre än gummisnodden.

En annan hjälptygel som jag ibland använt vid longering är inspänningstyglar. Absolut inget man rider med med en hjälp för orutinerade hästar. Tycker att man skall vara försiktig i sin användning av dessa då det är stumma hjälptyglar som lätt kan dras åt för mycket. Effekten av det blir en häst som går maximalt på bogarna och för att överhuvudtaget få med sig bakbenen i galoppen kommer den att vara tvungen att göra bocksprång. Den kan knäcka av i nacken, sänka sin rygg och få en kort,stum skritt och trav.

Martingalen tycker jag om. En bra hjälptygel  och den hämmar inte hästen om den är rätt ditsatt.

Thiedemantygel har jag väldigt lite erfarenhet av och det lilla jag sett har inte gjort mig glad. Jag tycker den verkar fruktansvärd, som en stum graman. De hästar jag sett ridna med dessa har alla gått bakom hand och varit väldigt spända i sina kroppar, noll ryggverksamhet. Kan vara så att jag bara sett den dåliga sidan av den så om någon har något positivt att dela med sig om är ni varmt välkommna att berätta. :)

Graman däremot har jag genom åren lärt mig se som ett relativt bra hjälpmedel OM ( och detta är ett stort OM ) den används på rätt sätt. Har sett alldeles för många orutinerade ryttare sitta och dra i en gramantygel och effekten har då blivit densamma som på Thiedemantygeln.
Men om man vet vad man håller på med är gramanen ett bra alternativ. Fördelen med den är det att man som ryttare reglerar längden och effekten snabbt och enkelt. Den stora nackdelen med den är detsamma, det kan lätt bli en mycket stum och ful tygel om ryttaren har en stum och ful hand.

Min åsikt är att dessa skall ses som tillfälliga hjälpmedel för att nå ett speciellt syfte, alltså för mig ett vägvisande syfte. För mig handlar det inte om att muskla upp min häst, det gör jag utan hjälptyglar. Att rida i backe, över stock och sten  och med många tempoväxlingar hjälper jag min häst bygga upp sin rumpa och rygg. Genom att hjälpa min häst bygga en stadig grundfysik hjälper jag den också att orka med samling då den dagen kommer.
Att försöka fuska sig till det med onödigt användande av hjälptyglar kommer bara leda till en skadad häst.

Anledningen till att jag tog upp ämnet är för att jag fått förfrågningar om vad jag har för åsikt. :) Här är den.

Fridens.

Kyla!

Efter flera dagar med nästan 30- känns morgonens -6 som ..tja inte sommar men mycket mer behaglig. Snart slut på januari som kör vi på för full mot våren och sommaren! *Längtar*

Ja så äntligen är jag klar med utbildningen och, no offence Växjö, det är fint osv där också men jag kan nog säga att jag inte åker dit mer. Dels för att det är så långt, och ska man dessutom åka tåg så kan man ju inte vara säker att man kommer fram i tid, iaf inte på vintern! Jäkla SJ! Vad är problemet?!

Anyway, nu är jag dipl Hästfysioterapeut och Sadelspecialist :) Känns skönt! Jag kommer dock sakna mina goa, roliga, galna klasskamrater, men vi kommer att ses igen.

Bajonett fortsätter smita, jag blir galen! Så fort det går att få ner en stolpe i backen ska ska hon får en outbrytningsbar hage! Och så ska jag koppla ström med ett sjuhelsikes drag i så varken hon eller storhästarna vill peta på tråden igen! Det ska jag banne mig göra sådeså! Måste ju nämna att vi har kört henne och det har gått jätte bra! Så helt oduglig är hon ju inte ;)

 

Hörs! Häj! /J

Hurra,hurra,hurra,hurra..... :D

I dag säger vi STORT Grattis till våran Jeanette för från och med NU är hon Diplomerad Sadelspecialist!!!!

På rätt siá öm åré.... :)

ÄNTLIGEN är alla klämkäcka helgdagar över och vardagens gråa,inrutade trygghet är här. :) Jag trivs med det fyrkantiga och vanliga, då allt är som vanligt och mina rutiner fungerar som dom ska. Det bästa med rutiner och "vanlig" vardag är att hästarna och ridningen får plats. :)

Dundret har vilat under jul och nyår och ska nu sättas igång igen. Jag hoppas att vilan gjort så en och annan polett trillat ner, både på honom och på mig.
Det känns som om det är i år det ska hända, utvecklingen jag väntat på stod liksom och knackade på då vi la ner inför Julen så jag hoppas den ( och mängder av energi och inspiration ) kastar sig över oss nu.

Har bytt upp mig gälland dator så tyvärr blir detta inlägg ett utan bilder men snarast skall kameran med och sen ska jag bildbomba, det lovar jag.

Njut nu allt vad ni kan av att dagarna sakta blir längre och av det faktum att vi nu är På rätt siá öm åré!
Ni som läser och själva har häst ( eller rider på ridskola eller hos vänner ) Vad har ni för planer och mål för 2013???  Skulle vara trevligt om fler berättade. :)

Kram och kläm