Välkommen Hösten

Så har våren och sommaren passerat och här har det varit stendött. Det har det dock inte varit på hästfronten, där har det hänt en hel del. :)

Dunder och jag har fortsatt jobba med tempo,takt,bjudning och form och allt det har blivit mycket bättre. Han har fortfarande svårt för att jobba under sig på rätt sätt men vi har en 50% -ig förbättring. :)
Vi har under sommaren också jobbat mycket med galoppen och i dag innehåller varje ridtur galopp. Än så länge bara på rakt spår men vi är en god bit på väg.
Vi har också deltagit i en hopplektion, något som fick mig att le stort i över en vecka. Jag har inte hoppat på säkert 10 år. Hindren ( om man nu kan kalla det hinder ) höll väl en höjd på runt 50 cm men för oss var det stort. Dunder har en lustig teknik då det kommer till att ta sig över dom men den ska vi jobba mer med. ;) Löshoppning står med på höstens schema.

I går red vi lektion, mest för att stämma av vad som hänt under sommaren. Dunder skötte sig över förväntan även om han blir väldigt trött i huvudet av nya saker. Jag orkar inte riktigt hålla igång honom då och insåg snabbt att jag är i stort behov av Fysisk träning!!! ;)

Vi provade lite lätt att känna på Fram - och bakdelsvändningar  men det var ännu lite överkurs. Vi backar lite och går tillbaka till öppna och sluta. Bakdelen är inte riktigt med än och just vändningar är svårt, Dunder har inte hittat "drivet" framåt för de än.

Till skillnad från mig förra häst är Dunder stark och har många egna åsikter, han talar tydligt om då han tycker det är nog. Jag har lätt för att ge mig då och låta honom göra det, rädd för att han skall bli stressad och  nervös om jag pressar för mycket. I går fick vi raka besked, Dunder klarar av motstånd så nu måste jag minsann tuffa till mig. Han blir absolut inte stressad av lite press.

Då det kommer till mig och min ridning finns otroligt mycket att jobba på. Främst måste jag bli starkare i ben och bål, jag måste lära mig att blicken ALLTID skall vara riktad uppåt och jag får inte "överge" min häst.
Blir mycket utfall,benböj och löpning i höst/vinter. :P
Det är lätt som ryttare att glömma sin egen del i det hela......

För övrigt rullar det på och då det kommer till Jeanettes hästar överlåter jag uppdaterandet till henne. :)

Fridens!

Dunder och Malin i ridhuset

Ett steg i taget...

Fick en fråga om hur långt Dunder och jag kommit och hur vi tagit oss dit vi är i dag.

Vill börja med att säga att vår väg varit lite krokig men väldigt,väldigt lärorik och spännande. Vill också säga att jag är ytterst målinriktad och ganska konsekvent då det kommer till min häst och ridning. Jag rider nästan aldrig iväg utan att ha en färdig plan.

Då Dunder kom till mig var han ganska så mycket "upp i varv". Han kom från ett arbete som travhäst och han var van vid träning i högt tempo. Jag fick alltså börja med att dämpa honom. Jag hade lite för bråttom och fick lära mig backa och ta det lugnt.
Det första 1,5 året skrittade vi otroligt mycket, vi gjorde MASSOR ( och då menar jag verkligen massor ) av övergångar och vi red ofta i kuperad terräng. Dunder behövde ( och behöver fortfarande ) stärka sin rygg och jobba med sin bärighet. Han måste lära om från att ha lagt bakbenen bakom och utanför till att lägga dem under och in. Traven har varit ett gissel och jag har slitit ( och sliter fortfarande) med min sits. Jag behöver stärka bål och mage och bli mindre vinglig däruppe.
Dunder behöver jobba med att hitta takten och bärigheten och är inte jag tillräckligt stadig kan han omöjligt fixa det.

Jag har väldigt sällan ridit på ridbana eller i ridhus, alla de övningar vi haft användning för har vi med lätthet kunnat genomföra ute.

Då han dämpat sig och börjat lyssna fortsatte vi lite försiktigt med böjning. Jag red rakt fram och Dunder fick försiktigt böja och ställa åt de olika hållen. Han hade inga problem med att böja åt vänster ( vanligt på travare då dom går fort i vänster varv på doserade banor.) Att böja åt höger är dessto jobbigare, vänster sidan är kortare och det är förklaringen. Här var tömkörning ett ovärderligt hjälpmedel.
Det största problemet sen var, att så fort skänkeln las till for Dunder iväg i full fart. För honom betydde nämligen skänkel på full fart framåt.
I skritt fick vi nu bekanta oss med skänkeln och sakta,sakta började han förstå dess betydelse men än i dag får jag vara försiktig med mina ben. För mycket tryck gör honom förvirrad och stressad.

Hur som helst, nu har vi kommit så långt att vi börjat känna på galoppen. :)
Dunder får aldrig, på villkorsvis, fara i väg och i full fart rusa in i den gångarten. Jag har väntat på att han skall vara så pass stark och redo så vi kan fatta galopp ur en arbetstrav.
Att jaga, eller ännu värre gunga, in honom i galopp är för mig helt otänkbart. Ska vi lära oss ska vi lära oss ordentligt.
Ska dock erkänna att jag vid TVÅ tillfällen låtit honom slängtrava in i galopp men det är ingenting jag kommer att göra igen.
Han har den senaste veckan fattat vad det är jag är ute efter och vid senaste ridturen gjorde han en klockren fattning för vänster skänkel och behöll en underbar galopp i ca 500 meter. Jag är så otroligt stolt och glad.

Många kommer nu att höja på ögonbrynen och fundera på om det verkligen är rimligt att hålla på i nästan TRE år innan man börjar galoppera och till er vill jag bara säga att JA, för oss är detta väldigt rimligt. Alla har olika förutsättningar och för att MIN häst skall hålla och vara min källa till glädje under många kommande år är det såhär det måste gå till.
Jag har lagt Dunder på en FEM års plan och målet om fem år är att jag skall ha en häst som är fullt ridbar i alla gångarter och Dunder skall ha en ryttare som sitter som hon ska.

I början av April ska vi äntligen ( Ja jag har längtat ) till ett Ridhus och rida för en mycket duktig tjej. Det är dax för ett steg till och jag är otroligt förväntansfull ( och ödmjuk ) inför det som komma skall.

Njut av era hästar och lägg det enorma egot och den jobbiga prestationen åt sidan för jag lovar er att framstegen kommer så mycket fortare om man bara vågar tillåta sig slappna av.
Hästar skall vara ren glädje och kärlek! ALLA kan, det gäller bara att våga. Våga vänta och våga fråga, våga erkänna fel och våga ta hjälp.
SE din häst och dig själv nästa gång för tillsammans kan ni uträtta stordåd. :)

Fridens!

Det behövs inte mycket...

för att göra en ägare till en ridtravare glad :) I söndags red vi iväg för ridhusträning. Flisan har, vad jag vet, aldrig varit i ett ridhus. Dundret har upplevt det en gång, och då var han alldeles till sig över speglarna. - 21 grader var det när vi skrittade iväg. Redan efter 5 minuter var våra fingrar som stela pinnar och vi försökte på alla sätt tina upp dom. Känslan när värmen sakta återfinner sig är inte skön. Smärtan är nästintill olidlig!

Hur som helst gick det jätte bra att komma över bron, inte så mycket trafik så tidigt på morgonen.
Hästarna skötte sig förvånansvärt bra i ridhuset. Visst, lite läskigt och konstigt var det, men inga större utspel eller intresse av den stora flocken i hagen utanför.

Elin kom och vi tränade lite på min sits ;) Nästa gång kör vi på riktigt!

Efter vår bokade timme red vi hemåt igen, nöjda och frusna. Så kom vi till brojäveln igen då! Jag och Flisan red innerst för jag inte riktigt litar på henne när det kommer bilar.. men då var ju problemet att min höjdrädsla gav sig till känna. Panik, illamående och nästan hyperventelation! Som tur är pratade Malin med mig och försökte få mig att glömma det läskiga. Över kom vi och jag fick en till sak att vara nöjd och glad över :) I made it!!

Som sagt, det behövs inte mycket ;) Vi är supernöjda över våra hästar, det gick bra att ta oss dit, hästarna skötte sig i ridhuset, inte mycket mer än så, men så stolt man blir! :)

Vet inte riktigt vad jag gör här men förmodligen försöker jag rätta till mina stela fingrar :)

Kram/ J

Pilates

Pilates är inget nytt begrepp då det uppfanns för över 100 år sedan och utvecklades för att öka flexibiliteten,styrkan och kroppsmedvetenheten hos Balettdansare.

Pilates för häst inriktar sig på precis samma sak och de övningar vi i dag har använt sig av är framtagna av sjukgymnaster i storbritannien.
De två främsta är Hillary Clayton , dressyrryttare på Grand Prix nivå och veterinär, och sjukgymnasten Narelle Stubbs.

Våra hästar behöver verkligen stärka sina kroppar för att vi skall kunna öka prestationsnivån.
I dag provade vi Pilatesövningarna för första gången.

1) Att be hästen sträcka halsen uppåt och nedåt bidrar till att man öppnar upp nacken, en bra övning för hästar som behöver förbättra sin överlinje och stärka sin bröstmuskelatur. En stark bröstmuskeltur är avgörande för en självbärnade häst

2) Plumsa i djupsnö stärker bukmuskelatur och rygg, att få göra det utan en ryttares belastning från början är bra. Dessutom är det bra för ryttaren att plumsa bredvid, hjälper till att bättra på flås och styrka. ;)   

3) Att lyfta ett ben då hästen står i uppförsbacke belastar hästens bakdel. Den måste använda alla muskler för att hitta balansen och inte tippa omkull. Bra övning för bättre bärighet på bakdelen. Hästen får inte luta sig mot dig eller hänga i din hand, den skall stå själv.

4) Att be hästen böja sig runt är en rörlighetsövning som stärker och mjukar upp det viktigaste bukmusklerna.

 Detta var några av det övningar vi blivit tipsade om, en femte var att parkera Pållen i nedfösbacke och sedan be den backa MAX ett par steg från början. Det är en stabilitetsövning som stärker bukmuskelatur, ryggmuskelatur och bogmusklerna. Övningen förbättrar öven hästens möjlighet att lyfta sin bröstkorg.

Detta var roligt och har det den utlovade effekten kommer jag fortsätta med detta forever and ever. :D

Fridens.

Hjälptyglar

Nu tänker jag ta upp ett mycket omdiskuterat och känsligt ämne, nämligen hjälptyglar.
Jag är själv en av dom som skrikit högt angående dessa men har genom åren omvärderat saker och ting och känner mig i dag rätt neutral i ämnet.
Jag anser dock att man ska ha kunskap i hur en hjälptygel inverkar och varför man sätter dit en. Jag anser också att man ska ha tillräcklig ridkunskap för att på rätt sätt kunna hantera dom. När ni nu läser detta vill jag vara tydlig med att detta är MIN åsikt utifrån MINA erfarenheter. Reflektioner är välkommna. :)

Vi kan börja med Halsförlängaren ( gummisnodden ) . Personligen undviker jag att rida med denna då jag upplever att hästen lätt "krullar" ihop sig och blir hängande på tygeln. Vikten hamnar på framdelen och ryggen sänks.. Jag tycker också att framåtbjudningen blir hämmad.
Jag har dock använd gummisnodden vid longering och har där en mer positiv erfarenhet av den. Syftet de gånger jag satt på den är att den skall verka som en "vägvisare" då hästen varit lite spänd och gärna studerat himmlen. Jag har den löst spänd vid sådana tillfällen.

Chambon skulle jag aldrig rida med men jag har vid flertal tillfällen använt en sådan vid longering, även med syftet att den skall vara vägvisande. Jag tycker denna fungerar bättre än gummisnodden.

En annan hjälptygel som jag ibland använt vid longering är inspänningstyglar. Absolut inget man rider med med en hjälp för orutinerade hästar. Tycker att man skall vara försiktig i sin användning av dessa då det är stumma hjälptyglar som lätt kan dras åt för mycket. Effekten av det blir en häst som går maximalt på bogarna och för att överhuvudtaget få med sig bakbenen i galoppen kommer den att vara tvungen att göra bocksprång. Den kan knäcka av i nacken, sänka sin rygg och få en kort,stum skritt och trav.

Martingalen tycker jag om. En bra hjälptygel  och den hämmar inte hästen om den är rätt ditsatt.

Thiedemantygel har jag väldigt lite erfarenhet av och det lilla jag sett har inte gjort mig glad. Jag tycker den verkar fruktansvärd, som en stum graman. De hästar jag sett ridna med dessa har alla gått bakom hand och varit väldigt spända i sina kroppar, noll ryggverksamhet. Kan vara så att jag bara sett den dåliga sidan av den så om någon har något positivt att dela med sig om är ni varmt välkommna att berätta. :)

Graman däremot har jag genom åren lärt mig se som ett relativt bra hjälpmedel OM ( och detta är ett stort OM ) den används på rätt sätt. Har sett alldeles för många orutinerade ryttare sitta och dra i en gramantygel och effekten har då blivit densamma som på Thiedemantygeln.
Men om man vet vad man håller på med är gramanen ett bra alternativ. Fördelen med den är det att man som ryttare reglerar längden och effekten snabbt och enkelt. Den stora nackdelen med den är detsamma, det kan lätt bli en mycket stum och ful tygel om ryttaren har en stum och ful hand.

Min åsikt är att dessa skall ses som tillfälliga hjälpmedel för att nå ett speciellt syfte, alltså för mig ett vägvisande syfte. För mig handlar det inte om att muskla upp min häst, det gör jag utan hjälptyglar. Att rida i backe, över stock och sten  och med många tempoväxlingar hjälper jag min häst bygga upp sin rumpa och rygg. Genom att hjälpa min häst bygga en stadig grundfysik hjälper jag den också att orka med samling då den dagen kommer.
Att försöka fuska sig till det med onödigt användande av hjälptyglar kommer bara leda till en skadad häst.

Anledningen till att jag tog upp ämnet är för att jag fått förfrågningar om vad jag har för åsikt. :) Här är den.

Fridens.

Finfina Bocksprång

Vi är rätt värdelösa på det här med att Blogga vi.... :P

Hur som helst, ridningen i dag gick väl sisådär. Som ni alla vet vid det här laget jobbar jag med att få Dunder mer avslappnad och lägre i sin form. Han är en lång häst med dålig bakbensaktivitet dessutom har han rätt många tomtar på loftet. ;)
Men han är min älskling och jag har roligt med honom. I dag red vi ut och målet var en taktfast och trevlig trav, gärna i en lång och låg form.
Detta lyckades vi nästan med, i alla fall under den första delen av ridturen. Dundret jobbade på fint och han är betydligt rörligare i sina bogar nu för tiden.
Efter en längre travsträcka fick han skritta och det gör han numer med bravur, halsen blir så lång så lång och han kliver på rejält med dom små bakbenen.
Sen var det då dax för travpass nr 2 och här mina vänner hade Dunderklumpen tröttnat....... trava och trava sa han och brände av en serie fina bocksprång. Än så länge har han rätt kass teknik och det går  bra att bara sitta och driva framåt MEN han har gått från att endast kunna sparka utåt med ett ben till detta så snart har han nog kommit på den fulländade tekniken.
Jag håller alla tummar och tår för att det är mycket snö den dagen för i backen åker jag, det är ett som är säkert.

Flisan hon går från klarhet till klarhet men det får Jeanette berätta om så kanske det iaf blir ett inlägg till här denna månad. ;)

Ha det gott.

Träning sista september

Dunder och jag har börjat om...igen.
Vi är tillbaka till skritt. Jag måste få honom att stoppa in de där bakbenen bättre, nacken måste ner och ryggen upp. Dessutom måste han bli "lösare" i bogarna och magmusklerna ska stärkas.
Detta är något man alltid måste jobba med och det är särskilt viktigt på en fd travhäst. Jag vill ju inte att han skall gå sönder.

Så framöver kommer vi att klättra, gå ut i skogen där inga stigar finns, vada fram i vatten och rida över "bommar". Detta är något jag gjort i ett år men det är bara att fortsätta kämpa.
Jag rider mycket övergångar, superbra för att stärka. "Shoulder In" är en annan superbra övning, ett förberedande arbete för Öppna. Dunder är inte riktigt redo för Öppna än så då använder jag mig av denna övning i stället. Övningen är också rakriktande och lösgörande.

Arbete på lång tygel eller tömkörning är andra former av arbete som vi nu kommer använda oss mer av.

Jag hoppas på en lagom kylig vinter med mycket snö där vi kan lägga en bra och stark grund. Till sommaren vill jag kunna Galoppera. :)

September månads sista ridtur bestod av Klättring och mycket "shoulder in". Dundret var så där otroligt arbetsvillig och underbar som bara han kan vara. <3

Motivation

Det är väl något som kommer och går likt Katten. :) Jag måste då och då verkligen tvinga mig för att komma ut och rida och speciellt då vi befinner oss i den mörka årstiden. Tack och Lov har jag nu för tiden en helt underbar Ridkamrat och det sporrar motivationen.

Hur står det till med Dunder då?
Jo, det går sakta men säkert framåt även om vi den sista månaden fått backa tillbaka några steg. Han har en krånglig högersida och vi får verkligen skynda långsamt.
Han långa,runda rygg vållar också lite bekymmer och då framförallt då det gäller att hitta rätt Sadel. Jag har varit nära att hamna på hispan många gånger gällande just det. :P
Hur som helst har vi  nu,med hjälp av en duktig sadelmakare äntligen hittat och fått till en sadel som ska passa....hoppas jag! Än så länge verkar det lovande i alla fall.

Utbildningsmässigt harvar vi på ungefär där vi varit sedan i somras, övergångar och rakriktning är fortfarande A och O.
Han har dock känts piggare och mer harmonisk de sista veckorna så snart,snart tar vi upp Galoppen igen. :)
Ser fram emot en fortsatt vacker höst och en strålande vacker vinter med lagom mycket snö och väldigt mycket sol.

Fridens!

Underbart!

Jag har problem med internet här hemma så jag är bara in snabbisar, kollar aftonbladet och div bloggar. Men tänkte göra ett lite inlägg här :)

Igår var det en sån där Bra dag! Bästa Maria kom hit och red våra fina hästar (som Malin berättade om i förra inlägget) och på kvällen skjutsade vi iväg småhästarna på "semester". Allt gick bara så himla bra och jag är så glad och tacksam för dessa underbara djur!

Fick goda råd av Maria ang Flisan och det var helt underbart att se att "det" finns där och är på väg.
Vem kunde tro att denna häst kunde vara och förhoppningsvis bli riktigt duktig med en ryttare på ryggen ;)
Jag måste våga ta och verkligen rida henne, och inte släppa efter när hon är på väg. Skänklarna fattar hon men måste ha mer tid att känna in bettet och våga ta stöd.
Jag kan inte säga att Flisan har varit speciellt svår men visst, hon har travaren kvar i huvudet men det släpper mer och mer. Men en som däremot har gjort ett jätte jobb, är Malin! Dom som vet hur Dunder har varit kan inte tro hur han är idag. Det är inte alls samma häst som vi var och tittade för för ca ett år sedan. Han stod i hagen och studsade på stället, for runt som en galning..ja han såg nästintill helt knäpp ut ;) Men dom där ögonen, både jag och Malin såg dom och på vägen hem visste jag att den där, det var en häst för Malin :) Jag är glad över att hon inte gett upp, att hon kämpat vidare, och på det sättet som hon gjort det på är bara så rätt! Önskar det fanns fler som hon.. Malin och Dunder är ett perfekt exempel på att det GÅR! Och när det gäller Dunder så får man nästan ta till meningar som "ingenting är omöjligt, plötsligt händer det.." ;)

Jag är också stolt över mina små hästar. Bajonett är så jäkla cool, hon är tre år och hon har, som det verkar, mer vishet (säger man så?!) än våra stora hästar ;) Det är skönt, eftersom Hillevi tar efter henne, hon stod och diade i transporten tex :)

Nä nu ska jag sluta babbla, hörs vi inte så önskar jag Er en trevlig Midsommar!

Kram/ J

Omskolningstips :)

Får ibland frågan hur man bör börja då man skaffat sig en fd travare och jag kan bara svara på hur jag börjat.
Dom fd Travare jag haft har alla varit insuttna och åkt på, ingen av dom har varit direkt "skolade" för ridning.
Dom har ju inte haft ridning som sin arbetsuppgift. :)

Efter att jag lärt känna pållen lite brukar jag ta mig an ridningen ( gärna på ridbana eller inhägnat område) och en övning som är helt suverän är 5 steg.
Det innebär att man skrittar fem steg, gör halt, skrittar fem steg, gör halt osv.
Blicken skall vara riktad långt fram och din andning lugn. Använd gärna rösten...ptrooo"... för ett tyst dragande i tygeln talar inte alltid om för Pållen vad du vill.
Många travhästar förväntar sig att jobb skall ske i snabbt tempo och blir lätt förvirrade om så inte är fallet. Här gäller det att vara lugn och ha stort tålamod. :)
Denna övning hjälper hästen att dämpa sig och börja lyssna på dig som ryttare. Jag tar ofta hjälp av 5 steg även längre fram i hästens utbildning.

Tänk även på ,att då hästen stannat var snabb med belöningen ( eftergiften). Bra timeing är guld värt vid träning av häst.
För att sedan "starta" din häst igen, lägg försiktigt till skänkel och för handen lätt framåt. Din hand skall gå åt samma håll som höften rör sig.
Vid hörn tänk på att den yttre skänkeln vänder hästen och den inre verkar mothållande/ formande.Visa vägen med den inre tygeln och motverka att hästen förböjs med den yttre.
Kanske förstår inte din travare vad dina ben pysslar med så var försiktig, uppmärksam och lugn.

Träna intensivt max 20-30 min såhär i början och var noga med att din häst är ordentligt uppvärmd innan du börjar. Avsluta passet i skritt och gärna till fots bredvid din vän, även vi människor behöver värma upp och tagga ner. ;)


I dag kom min lillasyster ner och red igenom våra hästar, En ovärderlig hjälp!
Vi rider ju även våra lektioner för henne men att hon sitter upp och rider igenom kusarna ger oerhört mycket.
Jag har haft på känn att Dunder nu är mogen för galoppen och mycket riktigt, nu är det dax.
Annars var syster positivt överraskad gällande Dundrets utveckling och jag är så super stolt över oss i dag!!!

Jeanettes Flisan var även hon en mycket,mycket positiv överraskning men jag överlåter till Jeanette att berätta om henne. :)

Pelham

Jag rider Dunder på ett rakt gummipelham och använder mig av två tyglar. Detta därför att det helt enkelt passar honom allra bäst. :) Min erfarenhet säger också att många Fd travare trivs finfint på just ett rakt Gummipelham.
Tyngden i bettet har, enligt mig , en viss avslappnande effekt och hästen söker sig gärna nedåt.
Många menar att hästarna lätt "knäcker av" och dyker då man stoppar denna form av bett i munnen på dom och det kan jag hålla med om MEN då är det vår uppgift som ryttare att vara såpass uppmärksam att man stävjer detta i tid. Just därför rider jag med två tyglar och inte med Delta. Jag vill kunna "ta bort" hävstångseffekten då den inte behövs. Med tränstygeln kan jag dessutom böja hästen.Stångtygeln använder jag för att få till avslappning.
Får ofta höra att - Pelham är ju ett så himla skarpt bett!! På detta svarar jag alltid -Ett bett är ALDRIG skarpare än den hand som håller det!!!
Har sett mkt "fulridning" på sk mjuka Äppelbett mm
Det är alltid VI som ryttare som bär ansvaret för att våra hästar inte skadas av utrustningen vi sätter på dem.

I går red vi, för första gången på två veckor. :) Jag har genomgått en gall- och lever operation så jag har inte kunnat rida. Hästarna har fått lite semester men nu är det full fart framåt som gäller. :)

Dött!

Var det här! Sorry för bristen på inlägg, det ska aldrig hända igen ;) Jag kunde inte blogga när jag var i Växjö för det tar 100 år att ladda en sida, så jäkla dålig mottagning..eller vad säger man..uppkoppling?
Men jag hade iaf underbara dagar, strålande sol, kul att träffa alla igen :) Vi började på med sadelprovning, så vill du ha en sadel kollad eller prova ut en så hör av dig! Nästa månad kommer jag ha en tryckplatta också så då kan man se hur sadeln trycker på hästens rygg under ryttare, kanon bra!

Igår red Malin och jag ett pass och hästarna skötte sig så bra! :) Flisan jobbade på utan att tappa focus på mig, traven känns bättre och jag kan öka och minska farten. Takten är ju sisådär men det händer ju grejer iaf :) Hon börjar även söka sig framåt nedåt, och det är precis det jag vill. Om man jobbar hästen i en låg form först är det lättare att plocka upp dom sen och ryggen jobbar på.

Malin lyckades få Dunder att gallopera :) Både höger och vänster, lite vingligt men whatta hell, man får vara glad för allt när det gäller dom här hästarna :)

Jag tycker att våra hästar är bevis på att ta det lugnt, jobba rätt funkar, man ska INTE ha bråttom när man börjar rida en fd travare. Man måste hela tiden tänka på vars dom kommer ifrån, vad dom har gjort innan och hur dom ser ut. Vissa saker är plättlätt medans många andra saker är riktigt svårt. Har man dom sakerna i tankarna så kan man få en riktig fin ridhäst :)
Köper man en travare och bara skuttar upp och rider och sen blir sur på hästen för den har bråttom, springer och kollar på molnen, rusar när man tar i tyglarna..tja då är det tragiskt, den gör bara det den är avlad och tränad för att göra. Så snälla, tänk efter, ta det lugnt och ta hjälp av tex en tränare.

Min mobil är försvunnen så alla bilder jag tagit är borta..men här är en iaf.

Ha en bra dag/ J

Ett steg framåt,två tillbax... :)

I går blev det ingen ridning för oss, regnet hälsade på under hela dagen och det kändes inte direkt lockande att ge sig i väg. Dessutom hade Pållarna dagen innan gjort rejäla jobb på töm.

Tyvärr blev jag fundersam då jag sett Dunders trav. Något stämmer inte..... :/ Hans bakben rör sig likt benproteser, stela och oböjbara. Han "krullar" ihop sig och dyker och ryggen ser inte det minsta avslappnad ut. På detta viset såg han ut från början,då han kom till mig, men har under senare tid rört sig betydligt bättre. Hög tid för massage och ev akupunktur igen, dessutom måste tömkörningen bli ett mer återkommande träningssätt.

Flisan visade sig vara en mkt ambitiös donna med många egna åsikter om hur det ska gå till. ;)
Problemet med henne är att hon rusar, fort ska det gå!  Hon gör ju det hon lärt sig, en travhäst ska FRAMÅT och dom ska lägga bakbenen bakom,inte under,sig.
Det vi nu eftersträvar är att få henne uppmärksam på sin kropp, hitta fokus och lyssna. Hon tar gärna egna, mkt snabba,beslut och blir frustrerad då vi inte håller med henne om att det är rätt.
Då vi vänligt talade om att -Nej, det är inte okej att springa jättefort framåt! bestämde hon sig för att -Nähäpp, då springer jag väl jättefort bakåt då!
Då vi , från en sidoposition, bad henne promenera framåt tillsammans med oss sa hon -Varför då?
Hon ville gärna springa hem och hade, från början, inte alls lust att varken lyssna eller ens titta på oss.

Ett steg framåt och två tillbaka..... Tömkörningen övergick till jobb på lina och det hela slutade med att Flisan faktiskt både Hörde och såg oss och då detta hände...Då slutade vi bums!!! Vi hade fått de gensvar vi eftersträvat.

Det är inte lätt för en hårt arbetande travhäst att bli pensionär och omskolad till ridhäst,. Det KRÄVER förståelse och kunskap från människan i andra änden av repet eller uppe på ryggen.
En travhäst är van HÅRT arbete och arbete i högt tempo, dom är glada och arbetsvilliga och dom är snabba i tanke och handling.
Man måste förstå att det är skapligt förvirrande för dem att helt plötsligt lägga allt detta på hyllan och ändra hela sin livsstil. Det måste vara fruktansvärt stressande och konstigt till en början.

Alltså, ett steg framåt och två tillbaka......i allt man gör. OM inte grunderna sitter där dom ska bygger man på ostadig grund och till slut rasar allt. Bygg långsamt och noga så kommer saker och ting av sig själv tids nog. :D

Fridens Liljor

Tömkörning!

Igår blev det tömkörning! Så kul att se, just det..se, det där överlät jag till Malin ;)

Först ut var Dunder, blev faktiskt imponerad av honom ;)

 

Och sen var det Flisans tur

Bråttom bråttom..

Flisan har för bråttom, precis som vid ridning. Hon har svårt att acceptera positionerna. Men träning träning och åter träning så ska det rätta till sig.

Malin får kika in och lämna ett inlägg om träningen igår :)

Kom ihåg, klickbara bilder.

Mål!

Dagens Ridtur var helt fantastisk och helt i linje med den sorts träning jag alltid eftersträvar att få. :) Både jag och Jeanette sken i kapp med solen och log sådär Colgate fånigt då vi såg på varandra.
Finns få andra saker som kan få mig så superlycklig som just ett lyckat träningspass med Pållen.

Vi började med skritt på lång tygel (som alltid) och fortsatte sedan skritta över alla de nedfallna stockar som ligger efter vår ridväg. Stockarna får igång bakdelen OCH bromsar upp "fortspringar" tagen som fd tävlingshästar (Trav) ofta har med sig. Vi har den fördelen att dessa stockar verkligen ligger överallt vilket ger möjlighet att rida i volter,serpentiner och rakt fram över dem....Fantastisk uppvärming och fin hjälp till att få uppmärksam häst.
Efter detta kom vi fram i trav...skritt...trav...skritt...halt...trav... Än en gång, få till en aktiv bakdel och en ännu mer uppmärksam och avslappnad häst.

Dunder och Flisan frustade och tuggade och frustade och jobbade.....Ryttar´na slet med att komma ihåg Blicken upp, handen still,takten lugn och hästen framför, inte rida EMOT utan rida MED.

Med varma pigga hästar började vi Trava en längre sträcka för att så småningom falla in på en stor 8 volt där vi kämpade med konststycket att svänga för ytterhjälperna och forma för de inre och det var just här det fantastiska hände....BÅDA hästarna var med och BÅDA fattade. Tror det var här det berömda Colgate leendet började ta form. ;)

Då vi fått igenom det vi var ute efter fortsatte vi bara lugnt trava tillbaka ut på vägen och fortsätta hemåt.

För mig har det alltid varit viktigt med MÅL, att ha något att sträva efter och jobba för. Detta gäller inte enbart min ridning utan även för mitt liv i stort. Utan mål tappar allt sin mening på något sätt.
Målet i dag var en fin träningsstund, något jag verkligen fick med råge. :D

Fridens Liljor!!!

Longering

I dag har vi longerat.....över bommar. :)
Kan avslöja att det inte är det enklaste alla gånger, bommar KAN faktiskt helt plötsligt bestämma sig för att små lurviga Nordsvenskar är delikata munsbitar. ;)
Första gången Dundret skulle trava över bommar höll vi på i 25 minuter bara med att få honom kliva över EN bom, vi har kommit lite längre sedan dess.
Varför longera över bommar då? Och varför longera överhuvudtaget?
I vanliga fall föredrar jag att tömköra mina hästar men just i dag kändes longering bättre, dels för att kolla av ledarskapet/kommunikationen lite och dels för att lättare kunna stötta vid det läskiga bom mötet. Anser mig ha lite bättre kontroll med bara en lina. Det var första gången för Flisan och jag hade nog trott hon skulle protestera mer än hon gjorde.....Ibland har man alldeles för förutfattade meningar. :/

Hade vi någon mer tanke bakom dagens övning?
Jajjamen, det hade vi. :)
Båda våra hästar behöver hitta Takt och Rytm. Att longera, speciellt över bommar, får dem att tänka till. Dom blir tvugna att sansa sig och lyfta sina fötter, bakbenen blir mer aktiva. Automatiskt söker dom sig även framåt/nedåt,blir mer avslappnad och jobbar bättre genom kroppen. Att göra detta utan ryttare på ryggen emellanåt tycker jag främjar deras ryggmuskelatur och ger en mer avslappnad överlinje. Dessutom får dom hjälp att stärka sin magmuskelatur.

På Dunder använder jag då och då även en Chambon. Detta för att han har väldigt lätt för att flänga iväg i någon form av "titta jag tassar över vattnet" trav, han sänker sig inte och han tar inte i. Har jag Chambonen på söker han sig finfint framåt/nedåt, tuggar nöjd på bettet och börjar trava som han ska. Man skall dock komma ihåg att detta är en hjälptygel och den skall användas med förstånd och aldrig någonsin vid ridning.

Även vid longering pysslar jag med övergångar,detta då jag anser att det är roten till allt gott. :)

Det var lite om dagen träning det och jag ser att Jeanette lovat bilder så det ser vi fram emot. :)

Fridens liljor

Gårdagens

Äntligen är det härliga vårvädret tillbaka :) Nu vill vi absolut inte ha någe mer snö!

Igår sadlade vi på igen efter 4 dagars ofrivillig vila. Jag red på hacket igen men denna gång gick det inge vidare.. Flisan var stark och vi tänkte trava en runda men när vi kom till stället vi började på och skulle ta ett varv till var Flisans hjärna inställd på att gå hem.. Så åter tillbaks till skritt och halter, hon fick gå bakom Dunders rumpa för att lugna ner sig.

Idag hade vi tänkt att köra bomträning, intressant. Kommer ett inlägg ikväll med bilder for sure! :)

Just det, lilla Hillevi blev 4 veckor igår! :)

Så här ska det se ut, glada hästar :)

Vars är sladden?!

Jahopp, nu har jag tappat bort USB sladden till telefonen igen...sucka. Har massa bilder jag tänkte lägga upp jue!
Guess what! Jag upptäckte att jag kan tapetsera! :) Har aldrig gjort det förut men jag tänkte det är väl bara att prova o se om det går, och det gick! :) Hoppas dom inte ramlar ner bara ;)

Just nu sitter en söt Bella på ett plan till Turkiet! Inte ett dugg avis...ååååååh vill också! Jag vill ha vita stränder, blått varmt vatten, drinkar och sol! Fan va jag skulle må gott då!

Så till hästarna då, har fått tag på dunderhö hehehe, kunde önska lite sämre åt lilla skitungen Bajonett ;)
Det är dags att ta tag i Flisans träning, slut på bara kravlös ridning. Måste träna upp kondis och muskler. Så vi smyger igång med lite klättring och trav träning. Jag vill att hon ska bli starkare i kroppen innan jag börjar på med galoppen.

Nu är jag så trött så jag börjar se dubbelt, dags för sängen! Sov gott! Kram!

P.S. Lite nyfiken på vilka ni är som smyger här ;) Lämna gärna en kommentar eller så :)